Nu har vi äntligen kommit hem. Och jag kan ju bara säga hem ljuva hem, fast kanske med en liten skrämmande känsla. Nu ska man ju klara allt själv. Den lilla röda signalknappen finns inte bredvis sängen längre... Men nu har ett nytt kapitel i livet börja och det är ju spännande:-)
När vi kom hem möttes vi av världens lyckligaste hund. Kan inte fatta hur mycket man kan sakna en hund. Det har inte gått en dag på bb utan att jag och Martin har sagt till varann hur mycket vi saknade Sting, vår älskade hund:-) Mötet med Harry gick mycket bra, nyfiken som han är nosade han flera gånger och en och annan puss utdelades men sen var jag och Martin mer intressanta. Men det råder inga tvivel om att vårt nya lilla liv är mycket intressant;-) Nu ikväll hann vi med lite mys i soffan, mina tre pågar och jag:-)
Nu väntar sängen...
Kram och god natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar